Adventskalender - Del 17, Kyligt möte

Grupp 31
Lucas - Blake - Cara - Emma - Jacqueline "Jackie"
 
Tidigare delar
[Grupp 1] [Grupp2] [Grupp 3] [Grupp 4] [Grupp 5] [Grupp 6] [Grupp 7] [Grupp 8]
 
 
I och med att Celeste, Natalia och Bo gått iväg på deras äventyr hade Emma valt att stanna kvar. Hon ville inte göra något sådant som att sno någon annans pryl, speciellt inte den där.. pistolen, hon tidigare samma dag råkat avfyra och därmed förvandlat Alexander till en enda stor isklump. Dock behövde hon inte vara ensam längre. Cara, Blake och Lucas kom snart och gjorde henne sällskap. De hade varit i köket och letat efter läsk men den var tydligen slut. "Vart tog dem andra vägen?" undrade Cara. Till vilket Emma svarade genom att berätta vad dem sagt. 
 
 
Cara tittade mot Lucas som frustat till efter Emma berättat klart. Lucas höjde lite på ögonbrynet åt Caras blick, innan hans ansikte sprack upp i ett.. lite annorlunda leende. "..Såklart Celeste kommer på något sådant." sa han.
Cara snörpte på munnen. "Jaa såklart Celeste kommer på något sådant jag gärna hängt med på!" muttrade hon.
"Fan Lucas.. att du inte sa något. Jag vet att du hörde vad Celeste pratade om!" sa Cara och slog till Lucas på armen.
"Aj men va?!" utbrast Lucas. "Jag har inte hö.."
"Jag driver. Chilla." Cara avbröt honom.
 
 
Tiden gick. Cara, Emma och Lucas pratade om allt och ingenting medan Blake mest satt och somnade vid bordet. Han hade faktiskt inte druckit så mycket - bara smakat av drinkarna han blandat ihop, Men det måste ha varit riktigt starka grejer i och med hur full han blivit, och nu när alkoholen nästan var som bortblåst kände han hur han snart inte kunde hålla ögonen öppna. 
 
 
Plötsligt kände Emma en kall kår längs hennes ryggrad. Hon hade hört fotsteg, i form utav klackskor som gick på det gamla trägolvet, komma ute från hallen och hon kände på sig hur två ögon stirrade på hennes ryggtavla. Det var inte förrän den kyliga rösten som tillhörde simmen bakom henne började tala, som Emma förstod vem det var. "Nämen hej älskling." sa kvinnan, vars röst hade en aning sarkasm blandad med en snobbig ton i sig. Emma svalde hårt. Hon hade inte haft en tanke på att fler faktiskt skulle anlända.. och nu hade hennes mamma kommit hit. 
 
 
Jacqueline tittade sig omkring i matsalen. Beundrade dess dekoration samt gammaldags stuk. 
Hon hade inte varit på denna herrgård på flera år.. inte sedan Emma var liten, i alla fall. Så det skulle med all säkerhet bli trevligt att fira jul här. Förhoppningsvis var någon utav de nya simmarna intressanta, och inga tråkmånsar från arbetarklassen.