Adventskalender - Del 3, Iskalla relationer

Grupp 3
Lucas - Morgan - Blake - Bo 
 
Tidigare delar
[Grupp 1] [Grupp2] [Grupp 3] [Grupp 4]
 
 
De fyra killarna hade bara hunnit hälsa på varandra som hastigast innan Alice bett dem alla att gå ut till ena stugan på tomten. "Vi lär behöva en hel del flaskor, så det vore jätte bra om ni fyra kunde bära in alltihopa." hade hon sagt. Ingen utav dem hade direkt haft något annat att göra, och att fixa alkoholen.. ja, det skulle väl inte bli något större problem. Snarare tvärtom. 
 
 
Morgan och Lucas var först fram till de stora skåpen fyllda med alla möjliga sortes flaskor med alkoholdrycker. De båda killarna studerade flaskorna noga, som om de sökte igenom varenda en utav dem för att hitta vad de kan tänkas börja med.
Det dröjde inte alltför länge innan både Lucas och Morgan tycktes hitta olika sorter de ville prova. 
 
Blake å andra sidan tycktes inte lika intresserad. Han gjorde istället ett stopp vid baren som fanns där inne, då mixologi var något han tyckte var kul och gärna ville lära sig men än så länge hade han inte fått chansen att faktiskt stå vid en bar och pröva sig fram. Om än han egentligen var alldeles för ung och fick allt lov att vänta ett tag till, enligt hans mamma i alla fall. 
 
 
Bo kunde inte göra annat än att stå och skaka på huvudet åt de andra tre killarna. Delvis, var dem alldeles för unga för att få hälla i sig sådant, men att dem står där och faktiskt dricker alkoholen som inte är deras har man gått för långt. "Hörni, lägg av! Vi ska bara hämta alla flaskorna, lämna av dem där dem vuxna vill ha dem och sedan är det bra." väste han ur sig. Varken Lucas, Morgan eller ens Blake som verkat okej tycktes lyssna, om de ens hörde honom."Hallå!" nästan ropade Bo. 
 
 
"Vad är det om?!" en bekant röst närmade sig hörnet Bo ställt sig i. Han hade i alla fall, tillslut, lyckats fånga Lucas och Morgans uppmärksamhet. "Jag sa.. lägg ner. Vi ska göra det vi blev ombedda att göra här sedan är det bra. Det ni gör är olagligt och dessutom, man dricker inte upp andras alkohol." muttrade Bo och lade armarna bestämt i kors. Lucas och Morgan utbytte två hastiga blickar innan de båda brast ut i skratt. 
"Bo.. visst var det så du hette?" väste Morgan fram. 
"Ja?
Morgan fortsatte att skratta medan han försökte sluddra fram "Bo.. ja.. asså, är du moralens väktare, eller vad? En självutnämnd sådan kanske.
Bo kunde inte göra så mycket annat än att himla med ögonen åt de två blonda killarna framför honom. 
"Nej det är jag inte. Men däremot vet jag vad vanligt folkvett är. Har du hört talas om det kanske?

Lucas snäste till. "Du, detta är ett helt jävla lager! Du kan väl på allvar inte tro att dem kommer märka om någon flaska saknas?
Bo suckade tungt. Att han överhuvudtaget försökt få vett i två helt omöjliga personer.. nej, det var bara slöseri med tid. "Och? Det spelar ingen roll Lucas." hävde han ur sig. "Man förtär inte alkohol sådär vårdslöst, och man tar inte heller utav andras grejer om man inte frågat om lov först! Det är väl inte så svårt att förstå?
Lucas och Morgan himlade ikapp med ögonen.
De orkade helt enkelt inte med Bo och hans alltför jag-är-mogen-och-förståndig-det-är-inte-ni-attityd.
 
"Lägger ni inte ner har jag inget annat val än att säga till Marina eller Alice.
 
 
En låga tändes i Lucas ögon, som om det Bo just sagt gjorde honom fliförbannad. "Du skulle bara våga skvallra, din lilla tönt." morrade han. "Vad är du? En tio årig barnrumpa eller?" insköt Morgan. De båda killarna tog ett varsitt kliv närmre Bo. "Hörni.. chilla! Låt honom vara, vafan." Blake hade tillslut lagt märke till att det som försiggick på andra sidan rummet hade eskalerat till det värre och kände helt enkelt att han var tvungen att lägga sig i innan det gick för långt. Dock verkade ingen utav de tre killarna framför honom ha några som helst planer på att ge med sig. Bo stod fast vid sin åsikt att han skulle tjalla till de vuxna, medan Morgan och Lucas såg ut att närsom kunna flyga på Bo om han inte gav med sig. 
 
"Seriöst då!" fräste Blake, som kände behovet av att faktiskt höja rösten - åtminstone till Morgan. 
De blonda killarna vände sig tillslut om och mötte Blakes blick. "Palla." mumlade Morgan. 
"Låt morsgrisen böla här bak." sa Lucas med en hånfull ton han själv gav upp ett lätt skratt för. 
 
 
"Är du okej?" frågade Blake Bo. Bo nickade kort. "Jadå. Det är ingen större fara.
"Är det säkert?" Blake suckade. "Du får ursäkta Morgans beteende i alla fall. Han kan vara lite.. öh, oberäknelig, speciellt mot folk han inte känner." Bo ryckte lätt på axlarna. "Som sagt, det är ingen större fara. Men nu vet jag i alla fall vad jag kan ha att vänta mig från en utav dem." han skrattade kort. 
Blake log. "Han brukar dock ge sig efter en stund.
 
Det slutade med att de båda killarna valde att föra en lite längre konversation om kanske mer privata områden. 
".. jag kanske inte är världens bästa pojkvän. Men jag försöker i alla fall." avrundade Blake sin väldigt nedkortade historia med Katherine och suckade åt sig själv. 
Han kände att det för omväxlingsskull kanske var lättare att prata om vissa problem med en sim han inte kände speciellt bra. Ibland är det enklare att prata med en främling, sägs det. 
"Ja alltså.. kärleksproblem." sa Bo "Inte mitt expertområde direkt."
Blake höjde lite på ena ögonbrynet. "Nä alla har väl inte sådana problem, antar jag.
Bo svalde. Nog hade han det alltid. Men inte på samma sätt som Blake. Han var ingen som inte kunde hålla sig till en och samma tjej. För övrigt kunde han inte ens förstå problemet i sig. 
"Nej, alla problem ser ju olika ut beroende på personen som har dem.
Bo tyckte ändå om Blake, trots hans kanske dåliga vanor i kärlekslivet. Men han var ändå snäll och verkade förståndig.. ja, om man bortser kärlekens värld. 

"Meeen.. vissa problem är väl lättare att lösa än andra." fortsatte Bo. 
Blake ryckte lätt på axlarna. "Dem är väl det.
"Typ som.. jag är glad att Celeste dumpade den där jubelidioten därborta. Ett kärleksproblem ur världen, typ i alla fall." sa Bo med en så dämpad ton han kunde medan han sneglade bort åt Lucas och Morgan. 
 
 
"Vad sa du?!" från ingenstans dök Lucas upp likt en skugga som frigjort sig från sitt mörka hörn. 
"Jag sa att Jag är glad att Celeste dumpade en sådan jubelidiot som du.
Lucas ansikte vart med ens knallrött, och såg ut att närsom helst kunna explodera. 
Han greppade tag om Bo men lyckades inte behålla sitt stadiga grepp särskilt länge innan Morgan och Blake hann ingripa.
"Och vad fan vet du om det?!" spottade Lucas ur sig. "VA?!
"Jag kanske vet mer om Celeste än du tror." Bo, som klart var lite chockad över Lucas plötsliga påhopp, försökte ändå att hålla sig så lugn som möjligt. Det skulle inte leda någonvart om Bo själv försökte göra något tillbaka, och Lucas skulle bara triggas ännu mer ifall han vräckte ur sig något mer. 

Morgan lyckades tillslut dra bort Lucas från Bo. En nästan pinsam, men kort, tystnad uppstod. 
Det var Morgan som avbröt den när han bad Lucas komma med honom bort till en annan del utav rummet. 
Blake hade stått kvar med Bo en stund, mest för att se till att han var okej men också att chocken han fick lagt sig. Bo hade tillslut lyckats övertala Blake att allt var okej och att Bo själv nog bör gå härifrån. 
 
 
Blake höll med om att Bo kanske borde gå in till själva herrgården. Blake själv skulle se till att både Morgan och Lucas lät bli att dricka upp spriten och faktiskt gjorde det dem skulle göra från första början. Han vände Bo ryggen för att bege sig bort till de andra två killarna. Bo grabbade tag om dörrhandtaget, men insåg snart att dörren inte gick att öppna - hur mycket han än tog i. Det tog honom inte alltför lång tid att förstå att dörren antigen har gått i baklås, eller också har den frusit fast. Bo tog sig besvärat om pannan. "Det här händer inte! Det här händer bara inte!