Conley - The monster under our bed

Herregud alltså.. har tagit mig hur lång tid som helst att lyckas få upp detta inlägget. Blogg.se krånglar något otroligt just nu. Jag får hela tiden upp "Åtkomst nekad", "Fel, kan inte ladda sidan" etcetc. Någon annan som också har detta problem? 
 
 
Dean hade givit med sig efter sitt samtal med Stella och lät James stanna hur länge han ville. Men knappt två dagar senare får James ett samtal från hans mamma Tiara som vill att han ska komma hem. Hans mormor börjar bli väldigt gammal och Tiara behöver all hjälp hon kan få att ta hand om henne. James kunde ju inte säga nej, dessutom står han och hans mormor Lala varandra väldigt nära.
Han skulle aldrig kunna förlåta sig själv om han inte fanns där för henne ända till slutet. 
 
 
Reaktionen från Stella vart nästan som James förväntat sig. "Snälla.. kan du inte stanna?" nästan bedjade hon men James lovade att detta inte är hej då för alltid, de kommer ju ses igen och så ofta som möjligt. Dessutom försäkrade han henne om att han bara fanns ett samtal bort. 
 
 
Att säga hej då till Dean var kanske en lite mer awkward stund. James visste inte om han skulle krama honom eller bara ta i hand, men Dean överraskade honom med en kram. "Du.. det har varit roligt att ha dig här, igen." sa Dean strax efteråt. "Igen?
"Ja alltså jag hade ju hand om dig ett tag när du var liten. Har inte din mamma sagt något?
James höjde frågande på ena ögonbrynet. "Öh, nej.
Dean log lite glest. "Aja.. skumt. Men du är i alla fall välkommen tillbaka när du vill."  
"Tack! Och tack för eh ja.. att jag fick stanna.
 
 
Stella förstår att James var tvungen att åka hem. Han kunde ju inte strunta i sin andra famil. Men trots tanken på att James inte finns särskilt långt bort så önskar Stella ändå att han kunde fortsatt bo här, och bara hjälpt sin mamma och mormor på dagarna för att sedan komma tillbaka hit på kvällarna. 
 
 
Mitt upp i alla tankar hör Stella ett konstigt ljud från sin säng. Ett skrapande ljud. I hopp om att allt bara var inbillning kollar hon under sängen efter monster - men till hennes stora fasa fanns där faktiskt ett monster. 
 
 
Stella skyndar sig ner till undervåningen för att leta rätt på pappa Dean. Hon hittar honom tillslut i badrummet där han står och gör sig i ordning för natten. "Eh.. pappa." börjar hon. Dean tittar på henne genom spegeln och försöker säga något liknande med "Vad gör du uppe? Du skulle ju lägga dig för längesen!" men det gick knappt att höra ett ord av vad han sa medan han borstade tänderna. 
 
 
Såklart att han inte tror på henne angående monster under sängen. "Stella det finns inga monster." mumlade han, den här gången gick det att höra lite bättre vad han sa eftersom han spottat ut det mesta av tandkrämen. 
"Jo det gör det och jag tänker inte sova i den sängen. Aldrig.
"Och vart hade du tänkt sova då?"
Dean tyckte att det var dags för henne att lära sig sova själv, han hade egentligen varit för slapp med det där men nu var det faktiskt på tiden. "I din säng.
 
 
Dean suckade. Egentligen borde han inte ge med sig men han kunde inte låta henne vara rädd heller. 
"Okej då. För inatt. Men bara om du sover i din egen säng imorgon kväll.
"Lovar." Stella kände hur en stor sten lättade, hon vet själv att hon måste lära sig att sova ensam men bara inte just nu. 
 
 
Även om Dean inte tror på monster så är Stella helt säker på att hon såg en icke-mänsklig varelse under hennes säng.
"Det finns visst monster." muttrade hon för sig själv när Dean lämnade badrummet för att släcka ner övriga huset. 
 
 
Och det kändes mycket bättre att sova på sin gamla vanliga plats i pappa Deans säng. 
"Känns det bättre?" frågade Dean. Stella log och nickade till svar. 
"Men du borde veta att monster fakiskt finns. Jag såg ju ett nyss!
Dean suckade, han verkade nästan skratta åt henne inombords - i alla fall kändes det så. 
"Dem finns!" envisades Stella. 
"Stella jag har också varit i din ålder, och då trodde jag på monster. Men ju äldre jag blev desto mer insåg jag att allting bara fanns i min fantasi. Jag och min syster brukade dessutom skrämma upp varandra innan läggdags så det kanske inte var så konstigt, egentligen, att jag var livrädd varje gång jag lade mig i sängen." Dean log. "Man växer ifrån det, tillslut.
#1 / / Mikka:

Jo, jag har också haft väldans mycket problem med Blogg.se i några dagar nu. Samma som du, att sidan inte vill ladda ordentligt eller att den vill kasta ut mig till startsidan hela tiden :P

Svar: Dem kanske håller på att arbeta med servrar eller något då!
Hahah jag blir också utkastad till startsidan nästan hela tiden, ibland utkastad från själva sidan tillochmed :p
Sandy SIMSINSPACE

#2 / / Matilda :

Älskar att läsa om dem! :)

Svar: Vad roligt att höra!
Sandy SIMSINSPACE