Forgotten Hollow - Säsong 2 Avsnitt 9
"Du vet väl att det är farligt för mänskliga flickor att vara ute i den här staden ensam? Särskilt på kvällen." Tristan försökte att inte hånle åt flickan som hoppat högt då hon vänt sig om för att se honom stå där. Istället lade han huvudet lite på sned. Richie fnös. Hon var fortfarande förbannad på Stephano, och hennes ilska gjorde att hon inte brydde sig särskilt mycket om vad som var farligt och inte. "Jag bryr mig faktiskt inte om jag ska vara ärlig." svarade hon.
Tristan lade sitt fokus på Richie. För att tränga in i hennes sinne. I hennes tankar. Han såg en bild på henne och Stephano som bråkade med varandra, och han kunde därefter känna hur arg hon var på honom. "Vad glor du på?" fnös Richie till Tristan som med ens slog bort sitt eget fokus. Han hade fått tillräckligt med information för att veta hur han skulle kunna gå till väga. "Värst vad vi är arga här då." Tristan lade återigen sitt huvud lite på sned.
"Men det såklart. Jag klandrar dig inte. Stephano är ju ingen enkel person att leva med."
Richie höjde lite på ögonbrynet. Nog för att hon visste att Tristan var en del utav Stephanos familj, men..
"Ah. Ett annat trick som kommer med vampyrism." log Tristan då han läste av hennes ansiktsuttryck. "Man kan läsa tankar."
Richie kände med ens ett uns av avundsjuka. Hon ville så gärna vara en vampyr. Att Stephano inte kunde fatta det.
Richie höjde lite på ögonbrynet. Nog för att hon visste att Tristan var en del utav Stephanos familj, men..
"Ah. Ett annat trick som kommer med vampyrism." log Tristan då han läste av hennes ansiktsuttryck. "Man kan läsa tankar."
Richie kände med ens ett uns av avundsjuka. Hon ville så gärna vara en vampyr. Att Stephano inte kunde fatta det.
"Han beter sig som om han alltid vet bäst." viskade Richie.
Tristan gav ifrån sig ett kort hånflin. "Aaah, Stephano.." började han och vred blicken åt Stephanos hus.
"Han är ju min systerson, som du kanske redan vet." varpå Richie nickade kort.
Tristan log skevt. Hans blick vilade fortfarande på Stephanos förfallna växtruckel. "Han är nog mer lik mig än vad han själv vill erkänna."
Tristan gav ifrån sig ett kort hånflin. "Aaah, Stephano.." började han och vred blicken åt Stephanos hus.
"Han är ju min systerson, som du kanske redan vet." varpå Richie nickade kort.
Tristan log skevt. Hans blick vilade fortfarande på Stephanos förfallna växtruckel. "Han är nog mer lik mig än vad han själv vill erkänna."
"Vad menar du?" undrade Richie. Tristan tittade åter på henne. "Tja, du sa ju själv att han beter sig som om han alltid vet bäst." sa han och harklade sig. "Vem tror du att han fått det ifrån?"
Richie höjde lite frågande på sitt bryn. Varför skulle Tristan stå och peka ut ett utav sina dåliga beteenden, som han förmodligen fört vidare till Stephano, för Richie utav alla? Något var skumt med det hela. Dessutom var väl inte Tristan särskilt förtjust i henne, med tanke på vad som hände sist. Varför skulle han stå här och prata med henne som om ingenting? "Säg mig, Richie - visst var det så du hette.. vad skulle du tycka om att bli en vampyr?" Tristan spände blicken i Richie. Dock fortsatte han prata vidare innan hon hann svara.
"Jag har ett förslag till dig. En deal rättare sagt. Om du är intresserad så kan du ju alltid komma förbi."
Richie höjde lite frågande på sitt bryn. Varför skulle Tristan stå och peka ut ett utav sina dåliga beteenden, som han förmodligen fört vidare till Stephano, för Richie utav alla? Något var skumt med det hela. Dessutom var väl inte Tristan särskilt förtjust i henne, med tanke på vad som hände sist. Varför skulle han stå här och prata med henne som om ingenting? "Säg mig, Richie - visst var det så du hette.. vad skulle du tycka om att bli en vampyr?" Tristan spände blicken i Richie. Dock fortsatte han prata vidare innan hon hann svara.
"Jag har ett förslag till dig. En deal rättare sagt. Om du är intresserad så kan du ju alltid komma förbi."
En deal? Vadå för deal? Det var så många frågor som poppade upp i hennes tankar då hon följde Tristans ryggtavla med blicken. Han försvann dock fort därifrån, tack vare den speed man fick som vampyr, som gjorde det omöjligt att urskilja vart han egentligen tagit vägen. Om än hon i alla fall hade lyckats se åt vilket håll han varit på väg åt. Richie funderade vidare på det han just sagt. Vad skulle du tycka om att bli en vampyr?
Ville han omvända henne? Men, varför? Richie borde ju inte direkt vara så populär hos Tristan efter det hon gjorde. Så varför skulle han erbjuda henne något hon så länge drömt om att få bli? Richie suckade. Stephano vägrade ju. Detta kanske var hennes enda chans till att någonsin få bli en vampyr. Varför skulle hon då vara dum nog att missa den.
Ville han omvända henne? Men, varför? Richie borde ju inte direkt vara så populär hos Tristan efter det hon gjorde. Så varför skulle han erbjuda henne något hon så länge drömt om att få bli? Richie suckade. Stephano vägrade ju. Detta kanske var hennes enda chans till att någonsin få bli en vampyr. Varför skulle hon då vara dum nog att missa den.
Det tog inte alltför lång tid innan Richie skyndade efter honom. Eller ja, åt det håll hon tror sig såg honom vara på väg åt. "Tristan?" ropade hon utan att få något svar. Det enda ljud hon kunde höra var hur vinden susade i träden, kråkornas sång där de satt i trädtopparna och gungade med i takten till vinden och ljudet från vattenfallet som låg en bra bit därifrån. "Tristan?" ropade hon igen, återigen kom inget svar.
Richie bestämde sig för att gå till sjön som låg en bit därifrån, var han inte där fick hon helt enkelt vända och gå tillbaka igen. Skogen var mörk, om än hon inte var rädd men.. det fanns ju alltid en risk.
Richie bestämde sig för att gå till sjön som låg en bit därifrån, var han inte där fick hon helt enkelt vända och gå tillbaka igen. Skogen var mörk, om än hon inte var rädd men.. det fanns ju alltid en risk.
Då hon närmade sig sjön fick hon syn på en mörk skepnad som stod vid stranden. En känsla av lättnad for igenom henne då hon insåg att det var Tristan som blickade ut över vattnet. "Där är du ju!" suckade hon då hon stannade precis bakom honom.
"Det var då väldigt vad du väsnas." Tristan höjde lite på sitt bryn.
"Öh.. va?"
"För att ha bott i den här hålan i två år så har du ju inte lärt dig mycket." sa han.
"Ja jag kunde höra dig ropa på mig flera meter bort." Richie höjde själv på ett ögonbryn. "Ja? Hur ska man annars.." började hon men blev avbruten. "För det första, jag tror inte att du skulle kunna höra mig ropa tillbaka på så långt avstånd. För det andra. Stephano och dem, samt min familj är inte de enda vampyrerna som bor i den här hålan. Och tro mig när jag säger att äldre vampyrer har en förmåga att kunna urskilja ropet från en människa och en vampyr." Tristan harklade sig. "Jag tror inte att du vill ge ut vart du befinner dig."
Richie harklade sig hon med och skakade på huvudet. Om än hon snabbt insåg att Tristan inte skulle se det. "Sant." svarade hon, om än hon började reflektera över det han nyss sagt. Tja, hon ville ju inte att Stephano eller någon annan från huset skulle höra henne, eller.. Richie bet sig i läppen. >>För att ha bott i den här hålan i två år så har du ju inte lärt dig mycket.<<
"Öh.. va?"
"För att ha bott i den här hålan i två år så har du ju inte lärt dig mycket." sa han.
"Ja jag kunde höra dig ropa på mig flera meter bort." Richie höjde själv på ett ögonbryn. "Ja? Hur ska man annars.." började hon men blev avbruten. "För det första, jag tror inte att du skulle kunna höra mig ropa tillbaka på så långt avstånd. För det andra. Stephano och dem, samt min familj är inte de enda vampyrerna som bor i den här hålan. Och tro mig när jag säger att äldre vampyrer har en förmåga att kunna urskilja ropet från en människa och en vampyr." Tristan harklade sig. "Jag tror inte att du vill ge ut vart du befinner dig."
Richie harklade sig hon med och skakade på huvudet. Om än hon snabbt insåg att Tristan inte skulle se det. "Sant." svarade hon, om än hon började reflektera över det han nyss sagt. Tja, hon ville ju inte att Stephano eller någon annan från huset skulle höra henne, eller.. Richie bet sig i läppen. >>För att ha bott i den här hålan i två år så har du ju inte lärt dig mycket.<<
"Hur.. hur visste du förresten att jag bott här i två år?"
Tristan vände sig mot Richie. Han backade bakåt några steg då han tyckte att hon stod för nära. Det var dock inte något vidare bekvämt att stå i en sluttning men, han bet ihop. Tristan drog på mungiporna. "Jag råkar ha koll på den här hålan." började han. "Dessutom kan det ju inte vara ett sammanträffande att du började stryka omkring här efter mordet på den där häxfamiljen, samma natt syntes också ett ljussken över torget. För två år sedan." Richie höjde något skeptiskt på sina bryn. "Öh.. va.. vadå för mord? Ljussken?" Hon förstod inte. Vad menade han? "Vad har det med mig att göra?" sa hon strax därefter. Tristan höjde lite på sina bryn. Hade han räknat ut fel? Var hon inte häxan? Det fanns bara ett sätt att ta reda på det.
Han svassade sig fram till henne igen, tittade djupt in i hennes ögon. "Okeeej, här är vi närgångna." skrattade hon retsamt.
"Shh." suckade Tristan och tog tag i hennes armar. "Gå till vattnet, håll huvudet under ytan tills du tappar medvetandet av syrebrist." Richie ryckte sig loss och tittade förvirrat på Tristan.
"Är du dum i huvudet? Varför skulle jag göra så!" utbrast hon. Tristan gav ifrån sig ett kort hånflin medan han backade tillbaka till sluttningen. "Ah, jag hade rätt!"
"Rätt i vad?!" Richie började bli irriterad. Hon ville veta vad han höll på med, och det nu.
Han svassade sig fram till henne igen, tittade djupt in i hennes ögon. "Okeeej, här är vi närgångna." skrattade hon retsamt.
"Shh." suckade Tristan och tog tag i hennes armar. "Gå till vattnet, håll huvudet under ytan tills du tappar medvetandet av syrebrist." Richie ryckte sig loss och tittade förvirrat på Tristan.
"Är du dum i huvudet? Varför skulle jag göra så!" utbrast hon. Tristan gav ifrån sig ett kort hånflin medan han backade tillbaka till sluttningen. "Ah, jag hade rätt!"
"Rätt i vad?!" Richie började bli irriterad. Hon ville veta vad han höll på med, och det nu.
"Du är en häxa." sa Tristan till vilket Richie fnös. "Nej det är jag inte."
"Eh, jo." sa Tristan och log åt den förvirrade flickan. "Hade du varit en vanlig människa hade du redan haft ditt huvud under ytan vid det här laget." Richie harklade sig igen men hann inte svara. "Det där, Richie, var ett annat vampyrtrick. Betvingande. Enbart häxor och andra vampyrer kan stå emot det." fortsatte Tristan.
"Men.." Richie förstod ingenting. Hur? Hur kunde hon vara en häxa? I så fall borde hon väl ha vetat det. Men, eftersom hon kunde stå emot hans betvingande så.. "Hur kan jag vara en häxa utan att veta om det?"
Tristan ryckte som mest bara på axlarna. Hur skulle han veta det?
"Jag vet inte."
"Något skumt måste det ju vara.."
Tristan nickade kort. "Ja... men du råkar i vilket fall vara en häxa jag behöver. Eller ja, du tillhör rätt blodlinje i alla fall, om jag nu räknat ut rätt." Richie kollade förvirrat på honom. "Jaha.. Till vad?"
Han harklade sig. "Som jag sa förut så ville jag göra en deal med dig. Och eftersom du tillhör den blodlinje jag behöver så.." Tristan suckade. "Om du läser formeln som krävs för att väcka min syster så ska jag fullfölja din högsta önskan.. omvända dig till en vampyr."
"Eh, jo." sa Tristan och log åt den förvirrade flickan. "Hade du varit en vanlig människa hade du redan haft ditt huvud under ytan vid det här laget." Richie harklade sig igen men hann inte svara. "Det där, Richie, var ett annat vampyrtrick. Betvingande. Enbart häxor och andra vampyrer kan stå emot det." fortsatte Tristan.
"Men.." Richie förstod ingenting. Hur? Hur kunde hon vara en häxa? I så fall borde hon väl ha vetat det. Men, eftersom hon kunde stå emot hans betvingande så.. "Hur kan jag vara en häxa utan att veta om det?"
Tristan ryckte som mest bara på axlarna. Hur skulle han veta det?
"Jag vet inte."
"Något skumt måste det ju vara.."
Tristan nickade kort. "Ja... men du råkar i vilket fall vara en häxa jag behöver. Eller ja, du tillhör rätt blodlinje i alla fall, om jag nu räknat ut rätt." Richie kollade förvirrat på honom. "Jaha.. Till vad?"
Han harklade sig. "Som jag sa förut så ville jag göra en deal med dig. Och eftersom du tillhör den blodlinje jag behöver så.." Tristan suckade. "Om du läser formeln som krävs för att väcka min syster så ska jag fullfölja din högsta önskan.. omvända dig till en vampyr."