Mods jag använder [Update]

Tänkte skriva ett inlägg om vilka mods jag använder och vad dem gör. 
 
Ja nu var det ju ett tag sedan jag sist uppdaterade detta inlägget, men jag tänkte i alla fall att det var dags för det nu när jag samlat på mig mer mods till The Sims 4. Inlägget kommer att fyllas på eftersom. 
  
[Updaterad 03/25 2017] 
 
The Sims 3
 
No Intro - Tar bort intro filmen som spelas upp när spelet startar, och hoppar direkt till laddningssidan. 
 
No Build Sparkles - Tar bort glittret när man bygger. 
 
Pose Player - Gör det möjligt för dina simmar att posa.  
 
Porter - Gör att man kan flytta sin familj till en annan stad utan att förlora släktträd, relationer etc. 
 
StoryProgression - Ersätter EA's historieutveckling. Simmar gifter sig, skaffar barn, jobb, etc. Allt sker effektivare. 
 
MasterController - Är en sk megamod som ger en extra kontroll över det mesta i spelet samt andra bra funktioner. Man kan tex byta kläder på gravida simmar, reseta simmar som fastnat/reseta hela staden. Här kan ni läsa allt den kan göra. 
 
Decensor - Tar bort censuren när simmarna duschar, går på toaletten, badar, etc. 
 
Overwatch - Är en sjukt bra mod som jobbar i "bakgrunden". Den rensar diverse buggar, simmar som fastnat, och får spelet att funka snabbare och bättre. 
 

The Sims 4 

Indoor Lights Brighter - Gör spelet ljusare. 
 
No Mosaic - Tar bort censuren när simmarna duschar, går på toaletten etc.  
 
Teleport any sim - Gör att man kan posera fler simma i tex parposer eller liknande, samt att man kan placera simmarna exakt där man vill ha dem.
 
Pose Player - Gör det möjligt för dina simmar att bli snygga på bild :)) 

Forgotten Hollow - Säsong 1 Avsnitt 10

Forgotten Hollow
Säsong ett
 
Simstales
[Avsnitt 1] [Avsnitt 2] [Avsnitt 3] [Avsnitt 4] [Avsnitt 5
[Avsnitt 6] [Avsnitt 7] [Avsnitt 8] [Avsnitt 9] [Avsnitt 10]
 
Simsinspace
[Avsnitt 6] [Avsnitt 7] [Avsnitt 8] [Avsnitt 9] [Avsnitt 10]
 

 
Tristan hade suttit och grubblat ett bra tag över det han nyss hört, och det var inte förrän Chanel gått och lagt sig som han först begav sig ner till nedervåningen igen. I syfte om att hitta åt Celestia, vilket inte tog alltför lång tid då hon befann sig på sitt gamla vanliga ställe - baren - tillsammans med Vlad. Celestia tittade till en början frågande på sin bror då han tagit henne åt sidan, och sagt att det var viktigt. Hennes ansikte hade sedan spruckit upp i ett uttryck blandat av rädsla och oro då hon fick höra vad som händer med Kol. 
"Det finns mer." fortsatte Tristan och tog ett djupt andetag. 
"Kol är tydligen inte ensam om att ha åkt på något.. virus.
Celestia höjde lite på brynet. "Finns det fler?
Tristan nickade kort. "Enligt Chanel går det rykten på stan om en annan vampyr som drabbats av något liknande." Celestia svalde. "Vad tror du att det kan vara?" undrade hon, till vilket Tristan som mest ryckte på axlarna till svar. "Jag vet inte. Därför tänkte jag fråga dig ifall du kan tänka dig att ta reda på mer om den här andra personen?
"Tja.." började Celestia och skrattade kort. "Jag är väl den bästa på att vara dektektiv i den här familjen. Om än jag tycker att det är riktigt kul så visst. Jag beger mig iväg det första jag gör i morgon bitti.
Tristan log. "Bra. Och du.." Celestia som vänt honom ryggen och börjat gå tillbaka mot Vlad och baren, stannade till och blickade bakåt mot Tristan. ".. var försiktig. Jag vet inte vad det är eller hur det sprids så..
"Du kan vara lugn, storebror." log Celestia. "Jag ska vara försiktig.
 
 
Efter sitt samtal med Celestia bestämde sig Tristan för att göra något han inte gjort på länge. Nämligen gå ner till källaren. Han stannade dock till och tvekade om så bara för en stund där han stod och blickade ner längs med de mörka trapporna. Tristan suckade åt sig själv. Det var som om två känslor inom honom sa två helt olika saker. Den ena tvekade medan den andra sa "jo men självklart ska du väl ta dig tiden att besöka henne". 
Efter mycket om och men tog tillsist den andra känslan över och Tristan började, med långsamma kliv, ta sig nerför den långa trappan. 
 
 
Under tiden som gick passande han på att hastigt reflektera tillbaka på mötet de haft. 
Mötet om Aurora
 
Celestia liksom Vlad var båda positiva den kvällen då Tristan fört fram nyheten om att han hittat en eventuell lösning på den magi som höll Aurora fången i sitt eget sinne, i en evig sömn. Om än det hade uppstått en kort tystnad då Tristan sagt "Jag tror jag vet hur vi kan väcka Aurora.", sedan hade det som mest blivit en massa pladder. Celestia och Vlad som menade att det kanske var det bästa. Chanel hade mest suttit och flackat oroligt med blicken. Kol och Marlon som båda suttit och ojat sig då ingen utav dem direkt såg fram emot att träffa Aurora igen. 
 
"Om vi väcker Rory.." började Kol och skakade sedan på huvudet. "Nej, Tristan. Bara nej." fortsatte han. 
"Rory skulle gå lös på allt och alla. Människa som vampyr, storebror." suckade Marlon. 
Tristan himlade lite med ögonen. Jovisst, han visste nog vad Aurora kunde tänkas göra. Om än han inte kunde låta bli att skratta till när tanken slog honom, hur han en gång i tiden låste in Aurora på ett kloster tillsammans med ett gäng nunnor. Knappt en halv vecka senare stod hon i hans sovrum och ifrågasatte varför han försökt göra sig av med henne. Hur Tristan själv förklarat att han inte försökte göra sig av med henne, hur det snarare var ett försök att hjälpa henne räddas från sig själv. 

"Som jag sa till dig i stan Kol så kommer hon aldrig att förlåta oss ifall vi inte försöker." sa Tristan. 
"Precis." utbrast Celestia. "Hon är ändå vår syster. Vi måste." till vilket Vlad nickade instämmande. 
"Jaja." muttrade Kol. "Hur ser planen ut då?
Tristans blick vandrade ner till bordet. "Det behövs en häxa.." började han och blev ganska så direkt avbruten utav både Kol och Marlon som i kör utbrast "Nähää?!
Tristan suckade besvärat åt sina två yngre bröder. Att de två alltid skulle vara så förbannat omogna, speciellt vid tillfällen då de behövde vara seriösa. "Nåväl." Tristan gav både Marlon och Kol en varsin kort blick innan han fortsatte vidare. "Häxan måste komma ifrån en särskild häxlinje, eller ja.. blodlinje rättare sagt. Och det är för tillfället en sådan häxa jag söker. Förhoppningsvis kommer det inte ta alltför lång tid, och förhoppningsvis är det en erfaren häxa jag hittar som förstår sig på komplicerade besvärjelser och sådant." 
 
 
Tristan skakade av sig alla tankarna angående mötet och drog ett djupt andetag då han numera befann sig nere i källaren. Han kastade en hastig blick över axeln där korridoren som skulle leda honom till Auroras viloplats låg. En känsla som fortfarande var fylld utav tveksamhet slog över honom igen och han suckade åt sig själv innan han fortsatte vidare. 
 
 
Det var kallt. Så oerhört kallt där nere. Tristan stannade precis intill kistan där Aurora låg. 
Han suckade återigen medan han lyssnade på de tystlåtna ljuden i form av viskningar som omgav den guldbeklädda kistan. Det gick inte att tyda några ord utav vad dem sa, men den häxa som för så längesedan kastat besvärjelsen hade berättat att det var offret för förbannelsen vars sinnen och tankar fick utlopp. Att man kunde höra deras eviga gnällande i form utav otydbara viskningar. Jämmer över att vara evigt fången i sitt eget sinne.
"Jag är ledsen.. Rory." började Tristan och slöt ögonen medan han placerade en hand på kistlocket. 
".. men du gav mig inget val." fortsatte han efter att ha stått tyst för en stund. Han svalde. 
Det hade gått två hundra år sedan han sist såg Auroras ansikte. Om än han visste att det inte skulle ha förändrats alls den dagen han fick se henne igen. Tristan svalde igen. Nog var han själv kritisk till tanken på att väcka sin syster igen, men å andra sidan hade han inget val. Aurora skulle aldrig förlåta honom. Aldrig. 

Forgotten Hollow - Säsong 1 Avsnitt 9

Forgotten Hollow
Säsong ett
 
Simstales
[Avsnitt 1] [Avsnitt 2] [Avsnitt 3] [Avsnitt 4] [Avsnitt 5
[Avsnitt 6] [Avsnitt 7] [Avsnitt 8] [Avsnitt 9] [Avsnitt 10]
 
Simsinspace
[Avsnitt 1] [Avsnitt 2] [Avsnitt 3] [Avsnitt 4] [Avsnitt 5
[Avsnitt 6] [Avsnitt 7] [Avsnitt 8] [Avsnitt 9] [Avsnitt 10]
 

 
Chanel, som hade skyndat sig hem för att prata med Tristan angående det hon nyss hört, blev oerhört överraskad av att finna den mörka herrgården nästintill tom på övriga i familjen. Hon hade så gått som letat igenom hela huset utan att finna en enda själ, men såklart återstod ju bara källaren och det var hennes sista hopp på att hitta någon utav de andra. Annars fick hon helt enkelt njuta av en hemmakväll helt ensam. 
 
 
Väl nere i källaren hittade hon i alla fall Vlad, som stod och blickade åt en utav kistorna de förvarade här nere. 
"Chanel. Vad roligt att se dig." sa Vlad då han vände sig mot henne och log en aning stelt. 
Chanel fnissade lite åt honom. "Du såg mig för några timmar sedan med, Vlad.
Vlad gav upp en djup suck där han stod och tittade åt Chanel som log åt honom.
"Jo men.. jag antar att jag bara blev lite sentimental av att vara här." mumlade han och kastade en hastig blick bakåt mot en utav kistorna. Chanel förstod precis vad han tänkte på. Hon visste att Vlad saknade henne. Men oavsett kunde hon inte komma tillbaka. "Men men." Vlad harklade sig. "Du undrar förstås vart de andra är.
Chanel nickade kort. "Celestia är väl ute med den där vampyrpojken, antar jag. Herrn å andra sidan försvann ut i sällskap av era andra två bröder. Vart eller vad dem skulle göra vet jag inte men de borde.." Vlad tystnade. Hans blick for uppåt då ljudet av de tunga portarna som öppnade sig nådde hans superhörsel. 
"Ah, de verkar vara tillbaka."  
 
 
Chanel hade som mest bara tackat Vlad för deras väldigt korta samtal innan hon försvann upp. 
Ett kort hälsande på Marlon och Kol, samt en hastig fråga vart Tristan tagit vägen och hon begav sig upp på överningen: till Tristans rum. Chanel visste att om hade Tristan gått in där ville han förmodligen inte bli störd. Men nyheten hon ville framföra var, enligt henne själv, för viktig för att dra ut på. Antagligen till morgondagen om hennes bror fick bestämma. Till hennes stora förvåning hade Tristan inte låst dörren då hon kände på dess handtag. Dörren gick med ens upp framför henne och Chanel stegade in. 
Tristan själv hade inte kommit särskilt långt och Chanel möttes utav hans ryggtavla då hon rundade hörnet. 
Chanel började, smått nervöst, att fumla lite med sitt örhänge. Å andra sidan kanske det ändå inte gjorde honom något att hon störde honom bara sådär. 
 
 
"Jaha Chanel." sa Tristan utan att Chanel själv hunnit säga ett pip. "Nä, hur visste du att det var jag?" sa hon och flackade runt med blicken i rummet som i ett försök att vara rolig. "Pff" Tristan vände sig mot henne. 
"Kände det, bara." han suckade samtidigt som hans blick for ner i golvet. "Och vad kan jag göra för dig då?
Chanel svalde hårt. Det märktes att han var trött, och nog kunde det hon ville få sagt kanske vänta tills imorgon i alla fall. "Öh.." började Chanel. "Vi kanske kan ta det imorgon istället? Du ser trött ut så..
Tristan skakade på huvudet. "Nej nej. Vi kan ta det nu. Men först, är det en sak du måste få veta.
Han berättade om vad han tillsammans med Kol och Marlon haft för sig och suckade sedan besvärat åt det hela. Chanel kände hjärtat hoppa över några slag av det hon hörde om Kol. Det som först varit något Kol själv som mest skämtat bort tidigare samma dag, för att sedan tappa greppet om sig själv och nästan attackera Miranda. "Finns inte så mycket att göra för stunden. Vi får kolla mer på det..
"Ja, det finns säkert någon lösning." sa Chanel och försökte hålla tillbaka den oro som växte sig allt starkare. 
 
 
Syskonen slog sig sedan ner på balkongen de hade inomhus efter de talat klart om Kol. 
"Vad var det du ville säga?" undrade han och lade huvudet lite på sned då han kollade på sin syster. 
Chanel drog ett djupt andetag och pillade lite på sitt hår. "Jo.." började hon. 
"Jag tror inte att Kol är ensam om att ha drabbats av något konstigt.
Tristan rätade på huvudet och fick med ens ett allvarligare uttryck. "Vad menar du?
"Jag.. har hört ett rykte på stan om en annan vampyr som hade liknande symptom. Så jag tänkte fråga dig om du visste vad det kunde tänkas vara.
Tristan höjde lite på sitt bryn. "Låter skumt.." mumlade han. "Vem är denna andra vampyr då? Eller du kanske inte vet det?" Chanel svalde. Hon varken vågade eller ville lämna ut Jenny då hennes bror högst troligt skulle räkna ut att Chanel faktiskt hänger med Stephano och dem, och i värsta fall jaga fatt på Jenny själv och se till att problemet försvinner. Dessutom hade hon ju lovat Evelynne att inte säga något om det här till någon annan. Men å andra sidan.. om Kol hade samma besvär som Jenny kanske han inte.. Chanel skakade på huvudet åt sig själv. Nej. Det var bättre att inte nämna något namn. 
"Nej, det är som sagt bara ett rykte. Men lova mig att du inte säger detta till någon.

"Jag förstår." mumlade Tristan utan att svara på det sistnämda. Han hade fastnat i sina egna tankar. Det här som Kol fått, det var något skumt med det hela. Om fler vampyrer åkte på det.. vad kunde det då vara?